Marie Krüger -

Saknar dig min vän

05 Feb 2014, kl. 12.20

"Att gå runt i ridhuset, helt ensamma, bara jag och Exet. Ingen som helst fysisk kontakt, men han går där bredvid mig, följer varenda steg. Huvudet sänkt och öronen frammåt, längst spåret, serpentiner eller liten volt. Där går han, bredvid mig. Behöver inte säga något till han, klappar bara på halsen, ger han en godis ibland för att berömma honom.

Det är det här man jobbar för, för att få den här kontakten, tilliten till sin häst. Känna hur den skulle göra allt för en. Det är kärlek och äkta jäkla vänskap.

Fan vad jag älskar den där hästen!"

Det där skrev jag den 26e oktober, helt ovetande att det var absolut sista gång det var jag & han. 100 dagar sedan nu, kan knappt fatta att det är så länge sen redan, tänker inte på det.. Är jobbigt. Men jag saknar honom, som fan. Och att han är så nära, men så jädra långt bort.

Men jag kan med huvud högt säga att jag ångrar ingenting! För 4,5år sen provred jag en häst som sedan blev min bästa vän. Som jag brydde mig mer om än något annat. Som fanns där genom mina jobbigaste tonårs-år.

Att allt tog slut sådär, jag gråter över det, men jag ångrar inte beslutet.. även om jag förlorade en del av mig själv, så var det de bästa för mig.