Ajajaj
Go-cart, ja det var andra gången i mitt liv som jag körde det i lördags. Är en tävlingsmänniska in i skelettet, vill bara inte förlora, så jag kör på utan att riktigt tänka efter. Det är där jag förlorar, för jag tänker inte när jag får den där adrenalinkicken och har mål i sikte. Det blir inte alltid så bra...
I lördags då, sista varvet och jag hade ändå kört helt ok. Inte krockat supermycket, inte fastnat en enda gång, drar på lite, det är ju nästan slut liksom.. vågade satsa lite! Och så PANG in i kanten efter kurvan. Hade inte klarat den så bra tidigare, så gissa hur bra det blir när man tar den i högre hastighet? Shit vad det slog i, och hela kroppen röck till. Gjorde lite ont, skakade av mig det, gasade mot målet. Kom näst sist ändå, men var ändå nöjd med mig själv, lite uppumpad och supertaggad. Kände av smällen lite i höften efter, inge mer än så.
Idag dock... började redan igår, men ansträngde mig ju inte mycket då. Men alltså idag. Min vänsteraxel, muskeln över vänstra revbenen och min vänsterhöft, aj. Måste ha sträckt mig eller något? För fyyy vad jag har ont när jag försöker lyfta något med vänster. Inte kul!
Försöker minnas varför jag ens går med på att göra sånna grejer där mitt tävlingshuvud alltid orsakar något som i slutändan oftast gör ganska ont. Det är ju kul, men atm känns det knappt värt det ;) varför sätter man sig på en häst som är känd för att kasta av folk, på en cykel och drar ned för en skidbacke eller i en go-cart med gasen i botten, rakt in i kanten? Man kan ju undra faktiskt.... måste ju våga leva lite farlige iof ;)
Kommentarer
Postat av: Divorce your horse
Vilken rolig bild :)
Svar:
Marie Krüger
Trackback