Smet från meningslösheten.
Dom senaste 2-3 veckorna har bara varit tröga, tråkiga och värdelösa. Kanske inte fullständigt, men majoriteten av mina vakna timmar så känner jag mig tom och omotiverad. Försöker fylla min tomma vardag med saker jag vanligtvis tycker om.. men det blir bara halvdana försök.
Det är dock ingen hemlighet varför jag känner så, varför jag tappat motivationen till allt.. jag behöver hästar i mitt liv. Och ridning. I mängder!
Idag satt jag äntligen uppe på hästryggen efter 2,5 vecka, och det kändes underbart. Under den stunden sprudlade jag av motivation och vilja, något som varit så frånvarande senaste. Den känslan höll inte i sig värst länge, men jag är lite glad ändå!
Behöver rida och röra på mig för att må bra! Gör jag inte det fastnar jag i en ond cirkel av meningslöshet och dålig sömn.. Till och med så att det känns som att jag inte längre vill rida alls. Men så är det ju inte!
Måste tillbaka, alla hästar som vill leka med mig välkomnar jag med öppen famn! Någon som har en kompis att låna ut lite, någon gång eller ofta? Guld vore det!
Tack Malin för att jag fick busa med din tjocka Loppa idag <3
Kommentarer
Trackback