Spräckt

Puh, vilken stressdag det har varit! Jobbat och lunchat i tre olika stall (thank lord för olika lunchtider!), därmed åkt buss 5 olika gånger, varit så kissnödig att jag nästan gått sönder två gånger och beräknat fel hur mycket mat (smörgåsar och kall phadthai) jag behövde ha med mig = dödshungrig. 

Sen på det så tyckte min telefon att ett svanhopp rakt ner i betongen var en bra idé... det tyckte inte jag. Den landade nämligen rakt på översta hörnet och den enkla sprickan som förut gick rakt över skärmen har nu en hel drös med kompisar där uppe i hörnet. Såklart ramlade min plast av igår, tror inte det hade blivit så farligt annars.. frontkameran är numera obrukbar då sprickorna gick rakt över. Dessutom har jag tejpat hela framsidan med eltejp (i brist på allat) för att hålla allt på plats. Jippi, precis vad jag och plånboken behövde. 

Men jag fick en skön joggtur med fjärthästen Silver (aka medryttarhästen), efter allt kaos, så nu känner jag mig mer lugn i själen :) han är min nya kompis, sen i typ slutet på augusti. Vi klickar jättebra och han utvecklas helatiden, och ägaren är jättetrevlig, tror jag har hittat ett super-samarbete! Känns super såhär långt :D
Får skriva mer om fjärtis någon annan gång :)

Rastlös kreativitet

Snark. Att gå upp vardags-tid (eller tidigare) på en söndag känns bara så otroligt segt. Dubbelsnark. MEN jag ska ju iväg och kolla på när fina Sofie ska tävla med sin stora pålle på Solvalla, så det är lite värt det ändå :) Dessutom bjuds vi på en solig höstdag också!

Igår somnade jag alldeles för sent (igen), för att jag satt med ritblocket framme och rastade kreativiteten. Har börjat med en ny version av en gammal teckning som aldrig blev klar, men är inte riktigt nöjd med skissen än, så håller på den ett tag. Har bara A4 papper hemma och skulle egentligen vilja ha större för att kunna göra mer detaljer.. Men har man inga pengar får man nöja sig med det man har!

Visste ni förresten att jag har en väldigt lättuttråkad kreativitet? Alltså, jag har byter väldigt ofta vad jag lägger mig kreativitet på. Tex - förra sommaren satt jag BARA och ritade av massa porträtt, för att sen gå över att rita djur med en streck-teknik, sen började jag göra rosor av lönnlöv för att efter det fortsätta rita mina ladys. I våras ville jag börja måla, vilket jag sen gjorde, men sen satt jag bara och gjorde massa fineline-teckningar. Nu är jag tillbaka till mina ladys igen, försöker få fram ett eget uttryck som jag gillar.

Men vem vet, om en vecka eller två kanske jag är tillbaka till att måla, eller något heeeelt annat. Någon som känner igen sig i att ha en sån rastlös kreativitet? Man tycker ju att man skulle kunna göra allt samtidigt, men så funkar inte jag tydligen.. haha. 

Någon som har en personlig favorit av dom här kreativa grejerna jag sysselsatt mig med? :)

Här är min senaste lady. Älskar det lite groggy "bitch, please." uttrycket jag börjar få till x)

morgonstund

Det är lite mysigt att ha vovve hemma, men hade gärna sluppit det där när man blir väckt tidigt för att en viss herre är lite kissnödig :P Men han är så lätt att ha här, för han är precis lite morgontrött som jag! Öppnade dörren så han fick gå ut och kissa, sen traskade han in igen och la sig i sin lilla säng. Sen sov vi tills halv elva innan vi tog en långpromenad runt åkrarna här hemma innan det var dags för frukost. Skön start på morgonen faktiskt! 
 
Men hur fantastiskt go är inte Doby, världens gladaste, knäppaste lilla hund. Kolla bara bilderna, mattes sötaste lilla troll <3 Älskar hur hans öron flaxar när han springer, ser alltid ut som han har världens smile när han springer mot en. Glädjespridare är han verkligen ^^
 
Köpte lite nya téer härom veckan också, har dock inte druckit något té på jättelänge så har inte haft möjlighet att smaka ännu. Upptäckte dock att två av smakerna är grönt té, men kan faktiskt tänka mig att ge det en chans :) Paketet heter Pleasure Collection med smakerna: Green tea, Strawberry Cupcake / Green tea, Lemon Macaroon / Black tea, Blueberry Muffin / Black tea, Pear Chocolate Inspiration. Idag smakade jag Blåbärsmuffisen, som var väldigt god! Har dock så mycket honung i så allt blir ju gott. Haha!

Så gick det med det

Fick ett sms imorse från mamma, hon är sjuk. Feber och sånt där icke kul.. ingen helg ute på sjön för min del alltså, vilket är jättetråkigt då jag såg fram emot det. Men jag är ganska nöjd över att jag inte stannade uppe inatt och packade, som jag tänkte göra om det inte varit för att jag somnade. Hehe. 
 
Har iaf snott hunden ikväll så att jag inte är ensam hemma, han och jag ligger och kramas i sängen framför film, och äter chips (jag, inte han). Sånt där som man får göra när herrn i huset inte är hemma, så jag ska ändå inte klaga :)
På söndag hinner jag dessutom kolla på när en kompis tävlar på Solvalla, vilket även det ska bli kul! Bara dom håller sig till trav denna gång ;)
 
Hade hoppats på att kunna ta en skön promenad genom ön och leta lite svamp, som sist jag följde med ut. Får istället nöja mig med att kika på bilderna från den gången! Då tog jag, pappa och vovve en runda på Ägnö för att plocka lite av skogens guld. Det är så mysigt att plocka svamp :)

Nu när jag ventilerat.

Åh förlåt för förra inlägget, men jag behövde få ut det lite, för att inte svära tills mammas öron blöder nästa gång jag övningskör. Haha! Men annars går det ganska bra, förutom när folk tutar på mig så får jag nästan inga motorstopp. Jag vågar byta körfält och det flyter ganska bra ändå :) Måste bara börja köra på nya vägar än den från mammas jobb och hem, blir lite för kaxig när jag känner vägen, haha.
 
Imorgon åker jag ut med båten, med päronen. Tevligt trevligt! Det känns som att det är fredag redan idag dock, så imorgon kommer det vara segt på jobbet. Blöööh. Min visdomstand bråkar dessutom, svullet runt och det trycker mot andra tanden. Hade problem för 2 år sen på andra sidan, det söööög och gjorde helt galet ont! Hoppas denna inte blir värre för det orkar jag inte. 
 
Men något lite trevligare - några bilder på fina Julia och hästen Wille från en sen juli-kväll. Motsol är svårt för mig, men här övade jag lite när jag ändå bara var och fotade en kompis. Älskar motljus men det är svårt när man inte är van :) Men vad tycker ni? 

Tack för hjälpen, ditt as.

 
Du billist, du bakom ratten - du är säkert en av många som råkat ut för det fruktansvärda. När man är påväg hem från jobbet, hungrig, trött och så är det där med rusningstrafik. Den jädra rusningstrafiken, den får en att muttra för sig själv, bara den. Sen svänger man ut på en väg, kommer ikapp nästa bil och då ser man den. Den gröna skylten bak på bilen som med stora bokstäver säger "ÖVNINGSKÖR", och varenda nerv i kroppen skriker neeeeej. En sån där som inte kan köra bil, som kör långsamt (lagligt) och är sååå seg (försiktig/osäker) genom korsningar, vid rödljus och rondeller. Kan dom bara inte öka, för i helvete?!
 
Där bakom får man ligga och trycka, 50 på en 50 väg, fysatan vad hemskt. Sen kommer man till rondellen, varför kööör hen inte för? Uppenbarligen ska ju den andra bilen köra ut, du kan köra nu!!! För i helvete. Där ledsnar du, och du tycker att du ska "hjälpa till lite". Du tutar. 
 
Men för i helvete, nu fick hen motorstopp också.
 
 
Du billist, du bakom ratten - du har troligtvis också varit där en gång. Längtan som fanns där, efter att slippa åka buss, när du äntligen fick tillståndet att börja övningsköra. Du pluggade och övade, körde så mycket som möjligt för att bli bra. I början var det svårt. Svårt att veta vart du hade bilen och att ha koll på alla pedaler och växellådan. Svårt att veta vart du har alla andra bilar och hur dom andra bilisterna tänker. Många blinkar inte, många hetsar bakom en och många är bara allmänt respektlösa.
 
En gång kommer du till en rondell där du stannar för en annan bil som redan är i rondellen. Bilen blinkar inte när den ska köra ut och du förstår inte direkt att det är fritt att köra. Bilen bakom förstår dock, blir irriterad på att du inte kör och väljer att tuta. Du, som är lite osäker och ovan, blir stressad av den tutande bilen, tabbar det med kopplingen och gasen... och får motorstopp.
 
En annan gång ska du upp på motorvägen men måste veja för en annan bil som ska upp från ett annat håll. Du måste kolla extra så att det inte kommer en till bil, du tar det lugnt och försiktigt... men bilen bakom tycker du är för långsam, han vill tala om det för dig, så han tutar. Du blir stressad, och du får motorstopp. 

 
Du billist, du bakom ratten - minns du? Minns du hur det var att övningsköra? Jag tror inte det. Jag tror inte du minns hur det var, när du ligger och trycker i arslet på en övningskörare. Jag tror inte du minns hur det var när du hetsar en övningsköra genom att tuta, för att du tycker hen är för långsam. Jag tror verkligligen inte du minns hur det var att övningsköra på motorväg, när du genar över körfält precis framför en övningskörare.
 
Du billist, du bakom ratten - vem fan har gett dig rätten att behandla mig som skit ute på vägarna, för att jag inte ännu kan det här helt? Vem fan är du, ditt as, att tro att du behöver "hjälpa mig" genom att tuta? Vad fan vinner du på det? Helvete vad jag svär åt er, ni som redan har körkort, när jag är ute och övningskör. Ni är ju hopplösa. 
 
Mvh
Allmänt irriterad och högt svärande övningskörare.

En liten taggig växt

Sitter hemma framför en serie med gott samvete. Har gjort mig själv en liten regel här hemma, att göra minst två produktiva sysslor innan jag får sätta mig framför tv'n. Men idag var det t.o.m lite mer än så, tvättat, plockat in disk, diskat och städat vid soffbordet. 
 
Det har börjat bli så fint här hemma vid sina ställen dessutom, även om det är långt ifrån klart. Det är ju det där med pengar som sätter stopp, annars hade jag nog pysslar för fulla muggar för att få det perfekt :) Men till vardagsrummet spenderade jag lite pengar förra månaden för att jag blev lite otopp av hur det såg ut innan. Men nuuu har jag ett fint litet fat där på borden med en liten kaktus. Jag ÄLSKAR små kaktusar! Tänker nog fylla på med ett gäng till lite här och var i huset, hehehe, Felix har inte mycket att säga till om det ;)
 
Det är mysigt att pyssla. Har gjort om en bestick-korg så att den blev snygg och användbar, samt så fixade jag ihop en kruka av en senapsburk.. hade ingen tillräckligt liten till den gröna växten. Haha man får vara finurlig!

Laddad på helg

Jag är såå himla tacksam över att det är helg, halleluja liksom! Just nu tar jobbet ganska hårt på mig, även om det kanske inte är så jobbigt fysiskt, men i huvudet. Dels för att jag står själv i 5h och gör sånt där som man gör via automatik. Jag behöver inte tänka, eller fokusera, så det finns mycket utrymme för tankarna att flyga iväg och orsaka all möjlig sorts skada. Hjärnspöken, ja dom har party dom, när jag står där i min ensamhet. Fyfan. 

Sen det här med att jag inte vet vad jag vill. Efter en "insident" så är jag osäker på om jag verkligen vill jobba i stall? Älskar det på ett plan, men just nu utvecklas jag inte som människa, alls. Känns inte så värt liksom. Så tankarna går på att leta efter ett jobb av helt annan sort, men vafan vill jag göra egentligen? Alltså, helt seriöst? Jag vill ju så gärna ha ett jobb som är kul. Är det för mycket begärt? Ska man behöva släpa sig upp på morgonen för ett skitjobb bara för bra pengar? Nej då skulle jag nog hellre tjäna lite mindre. 

Den enda drömmen som känns fast just nu är att kunna jobba som fotograf på heltid. 

Men helgen är fin! Tid för att andas, så tacksamt och uppskattat. Tidigare helger har varit lite dryga, men jag hoppas på denna helg, den ska bli bra har jag bestämt!! Annars jävlar. 

Dare to wear the foolish clown face.

Tre bilder från 2011, när jag fortfarande gick i gymnasiet. 
Modell: Gabriella Garpenhag
Nikon D3000, Nikkor 50mm

En liten killes dop

Förra helgen fick jag vara med och föreviga denna lilla killens dop, vilket såklart var riktigt kul! Ännu roligare att första dopet jag någonsin fotat var på hans systers, och har även fotat deras kusins dop. Mysigt att få äran att föreviga sådana stunder :) 
 
Ibland får jag frågan om det inte är svårt att fota barn och häst, vilket är det jag fotar mest, då det inte går att "säga till" dom som det går med vuxna människor, eller "ställa upp" som man gör med produktfoto. En fråga som jag har lite svårt att svara på... alltså ja, det är svårare av den anledningen, men det är ändå det roligaste att fota. Ett barn fejkar inte ett stelt leende, utan det gäller att verkligen fånga dom där små unika ögonblicken. Att fota barn blir så mycket mjukare och äkta. Hästar är ju lite annorlunda, mer ståtliga och läckra, men även där är det verkligen dom där ögonblicken man ska fånga. Ni kanske fattar, jag är all about ögonblick. För i slutändan, hur mycket roligare är det inte att ha ett unikt och vackert ögonblick förevigat, än en fin men stel bild på någon som ler in i kameran? Därför jag egentligen skulle vilja fota så lite "normala" porträttbilder som möjligt....
 
Men vad tycker ni om bilderna från dopet? Lillkillen var såååå trött, men är riktigt nöjd ändå :) Haha första två bilderna är bara SÅ härliga!