But nightmares are dreams too.
Vaknade upp i panik, drog täcket över huvudet och kramade Felix kudde så hårt jag kunde.. och började gråta. Hejdlöst. Att drömmar kan påverka en så mycket egentligen, en dröm som var allt förutom verklighetstrogen, men ändå kändes så verklig. Det är läskigt!
Vad drömmen handlade om orkar jag inte riktigt skriva, men det var mina hjärnspöken som lekte med mig. Avskyr när dom där tankarna tar över och man inte ens kan göra något åt det. När det känns som att man inte kan lite alls på den person man litar mest på. När ens värld vända upponer, även om det bara sker i huvudet... Det är väl rädslan att bli krossad igen som ligger och trycker.
Såklart har jag känt mig sjukt låg hela förmiddagen nu pågrund av den där jädra drömmer.. Vill dock vänta på det, så är påväg till centrum för att köpa en chailatte, fönstershoppa lite och skaka av mig det!
Kommentarer
Trackback