Ville inte tugga gräs
Är äntligen påväg hem efter att ha jobbat, ridit och handlat. Har skurat in väggarna i stallet med mögelmedel innan jag ska måla imorgon :)
Ridpasset på Loppan var minst sagt spännande, men sååå lyckat i slutänden! Min plan sopades bort direkt när jag satte upp på lilltjejen, hon var icke trött från igår, inte alls faktiskt.. Så att traggla i endast skritten, det var kört. Man får anpassa sig lite efter höstens vilja, och utnyttja pigga dagar!
Jag räknade dock inte med att piggheten medförde jävulskap... Där satt jag barbacka när Loppans mörka sida dök upp "mohaha" tänkte hon och drog på med världens bockserie, mulen in mellan frambenen. Tjoho! MEN jag höll mig kvar, skrek argt på henne medans jag klamrade mig fast på halsen, samtidigt som jag drog upp hennes huvud. "Som faan heller!!" tänkte jag "mig kastar man inte av bara sådär!!" Fick stopp på henne, rätade till mig o körde på igen efter en utskällning.
Detta var i första traven, sen gick hon på så fint så! Men första galoppen körde hon en repris. Den här gången kände jag att det var på gång, hon tog jättekorta, spända steg med bakbenen och lågt med huvudet. Upprepning med utskällning, fastkravling och huvudet upp...
Jag vet inte om jag satte henne på plats, eller om jag vann hennes respekt genom att sitta kvar.. men oavsett, efter andra gången gick hon finare och trevligare än någonsin innan!! Satt och njöt, i alla gångarter! En sak är säker i alla fall... Loppan vet hur man gör ett vanligt barbacka-dressyrpass spännande ;)
Kommentarer
Trackback