Marie Krüger

Igår så hoppade jag Loppan, 4e gången nu, och det går redan mycket bättre! Planen är att hoppa henne på klubbens tävling nu på söndag, inte särskillt högt eller så. Bara för kul liksom :) Är superglad att jag får äran att hoppa henne, hon ger verkligen en härlig kännsla när hon svävar över hindrena, hon tycker det är toppen verkligen. Gillar henne, även om hon är ett litet sto ;) 

 

Nu börjar vi hitta varandra, och avstånden, bättre. Förut så var majoriteten av hoppen alldeles för nära, och rakt upp. Redan nu så börjar hon hoppa mycket jämnare, och vi får upp flytet bra, såklart stöter vi på svårigheter ibland, men frammåt går det :) Hon inbjuder till en naturligt bra sits över hindrena, och eftersom hon är så hoppglad och bra på att lösa situatiner så höjs även mitt självförtroende mot och över hindrena. 

 

Igår så fick vi ett stopp, efter att vi hade höjd. Jag har länge haft, och kommer säkert länge ha, en spärr i huvudet som stoppar mig ibland. Typ, tittar på hindret och vägrar innan vi ens hunnit fram, utan att jag märker det själv. Men faktiskt! Jag tycker det var sjukt bra att hon stannade, för jag får absolut inte ta henne för givet, och jag måste skärpa mig och fokusera ordentligt när jag rider. Hon kan ju inte alltid rädda situationen liksom, duktigt häst! Efter kom vi igen, och satte en superrunda, för att jag fokuserade ordentligt :) Är sjukt nöjd med henne, och det känns sjukt bra inför helgen. Hoppar 70-80, ska bli asnajs att tävla hoppning igen!